Datum: 2010-06-06

I flera tidningar kan vi nu läsa att det börjar dyka upp krav på Carl-Henric Svanbergs avgång efter oljekatastrofen i mexikanska golfen. Tråkigt. Men samtidigt känns det ganska rimligt. Som styrelseordförande är ju Svanberg ytterst ansvarig för allt som händer inom BP.

Det är tråkigt inte bara för Svanberg personligen.

Lika tråkigt är det för Sverige i övrigt, eftersom hans position som styrelseordförande för BP är en merit för svenskt näringsliv och svenska företagsledare. Fler av oss minns nog Lars Ramqvists hot eller varning en gång i tiden om att Sverige riskerar att förlora sina kompetenta ledare till utlandet om inte företagsklimatet i landet blev bättre.

Många avfärdade det som skitsnack eftersom ledarna inom svenskt näringsliv inte ansågs vara särskilt konkurrenskraftiga utomlands. Genom att ta över rodret för BP har Svanberg i viss mån visat att kritiken var fel. Även om det i grund och botten är en individuell fråga.

Samtidigt riskerar Svanbergs eventuella avsättning att ge nytt stöd för den kritiken.

Svanberg har hamnat i ett förbannat svårt läge. Han har precis tagit över som styrelseordförande på BP, och så händer det här. Nej, givetvis har inte han något ansvar för oljekatastrofen i sig, eftersom man började borra där redan innan han tillträdde. Men som styrelseordförande blir det till sist hans ansvar att se till att frågan hanteras bra. Både rent operativt och inom massmedia. Rent operativt gör BP det som går att göra, nämligen att försöka stoppa utsläppen och begränsa skadorna. Men massmedialt då?

Men även där kan frågan nyanseras en aning. Svanberg har ansvaret, ja, men är samtidigt beroende av sina underställda och sina rådgivare inom BP. Vilka råd har han fått i den här frågan? Är det kanske fråga om en intern maktkamp inom BP där andra höga chefer försöker rädda sig själva genom att offra Svanberg? Svanberg är ju den nye grabben i kvarteret, och har knappast samma kontaktnät och inflytande inom BP som de höga chefer som jobbat där i flera år.

Hur som helst har BPs hantering av oljekatastrofen inom massmedia varit en ren katastrof. Ingenting har väl egentligen gjorts rätt. Vad BP hade behövt göra från början var just att visa att man bryr sig, och skicka dit några högdjur som på plats följer arbetet och tar kontakten och diskussionen med politiker och lokalinvånare.

Istället har det varit ganska tyst. "Ja, vi tar ansvar" har det låtit i några uttalanden. Men i övrigt har både Svanberg och andra höga chefer inom BP varit ganska osynliga.

Vi kan ju leka lite med tanken på hur frågan hade kunnat hanteras annorlunda.

Hur hade USA och internationella massmedia reflekterat över en bild på Svanberg i oljiga gummistövlar på en oljeskadad strand i Louisiana, t ex? Eller en bild på Svanberg tagen på en båt från själva borrplatsen? Troligtvis hade det gjort ett ganska positivt intryck. Vilket är samma anledning till att i princip alla höga politiker runt om i världen snabbt personligen ser till att besöka områden som drabbas av naturkatastrofer och liknande.

Inte för att det egentligen spelar någon roll då de kan sköta sitt operativa arbete någon annanstans. Men däremot för att visa att de finns och att de bryr sig.

På den punkten har man misslyckats inom BP. Frågan är dock varför. Skulden kommer troligtvis att hamna hos Svanberg. Beror det på att han inte har lyssnat på sina rådgivare och underlydande chefer? Eller på att han har gjort just det?