Skippa Earth Hour?

2013-03-17 00:46:48

Lördagen den 23:e mars är det dags för Earth Hour igen. Mellan 20:30 och 21:30 ska vi släcka lamporna (och annan elektrisk utrustning) för att visa att vi bryr oss om miljön. Därefter kan vi med gott samvete återgå till att skita i miljön? Det är kanske inte tanken, men det är kanske effekten?

Jag avskyr Earth Hour. Nej, jag gör det inte för att jag avskyr tanken på att vara rädd om miljön, utan för att det bara är en meningslös ge-mig-gott-samvete-aktion. Visst, det är bra att visa att man bryr sig. Men varför genom någonting så meningslöst? Hur stor skillnad gör man genom att släcka lyset under en timme, speciellt med tanke på att väldigt många av oss redan har lågenergilampor?

Gör någonting konkret istället som visar på hur samhället skulle kunna anpassas bättre för den som vill leva lite mer miljövänligt.

Varför inte försöka vara klimatsmart under årets övriga 8.759 timmar? Tänk många bäckar små:

• Ta inte bilen till och från jobbet utan åk kollektivt eller cykla.
• Byt ut dina glödlampor mot lågenergilampor om du inte redan har gjort det.
• Använd grenuttag med master-funktion till din stationära dator och kringutrustning eller TV med hemmabioanläggning, digitalboxar och så vidare. (Dvs när en enhet stängs av bryts strömmen till övriga enheter.)
• Koppla timers och skymningsreläer till olika enheter (typ lampor och laddare av olika slag) som är lätta att lämna på för jämnan.
• Skaffa en strömsnål kyl/frys.
• Byt ut dina trådlösa hemtelefoner (om du har) mot vanliga plugga-in-i-väggen-telefoner som inte behöver någon extra strömkälla.

Vet du vad ovanstående har som gemensam nämnare? "Bra för miljön", svarar du kanske?

Jo, det är i och för sig sant, men ett viktigt incitament är att det sparar pengar.  Det ger dig en mindre elräkning eftersom ditt hem drar mindre ström, liksom att det är billigare att cykla eller åka kollektivt än att köra bil.

Eller strunta i det och köp ett modernt avlatsbrev genom att släcka några lampor mellan 20:30 och 21:30 2013-03-23. Det ger dig kanske syndernas förlåtelse, men förändrar ingenting i sak. "Varför", undrar du, "när Earth Hour ju handlar om att skicka ett budskap till beslutsfattarna om att vi vill ha en bättre miljö"?

Svaret är att det inte är politikernas ansvar, utan vårt eget. Ditt och mitt. "Allas ansvar" innebär att vi alla är ansvariga för vår lilla del. Jag lämnar lamporna på om en knapp vecka.

---

En REVA i rättssäkerheten?

2013-02-22 22:52:25

Jag kommer hela tiden på mig själv med att bete mig arrogant och elitistiskt. Jag vet inte varför, men det har någonting att göra med att jag försöker diskutera rättssäkerhet, personlig integritet, rasprofilering och REVA med rasister och främlingsfientliga. Då är det lätt hänt att jag blir ganska kantig.

Egentligen är det ingenting nytt för mig. Jag har haft det problemet länge, och i många situationer och diskussioner. Vad de har gemensamt är att jag försöker föra en saklig diskussion utifrån fakta, men blir bemött med rena åsikter och värderingar. Sådant gör mig arg.

Senast i raden är ett par kommentarer till denna debattartikel från gränspolisen på SVT Debatt. Eller rättare sagt ganska många kommentarer, men bara en som jag tog mig tid att skriva ett svar till. Saken är nämligen den att jag slog vad med mig själv om att jag inom kort skulle bli kallad vänsternisse efter att ha skrivit min kommentar. Och tadaaa... Givetvis kom det en sådan kommentar, även om den inte uttryckligen var adresserad till mig.

Jag är inte ironisk när jag skriver att jag blir kantig och nedlåtande i vissa situationer. Att värdera sin egen okunskap och åsikter lika högt som någon annans kunskap tycker jag är respektlöst.

Nog om det. Ämnet är ett problem som uppstått i samband med REVA, nämligen rasprofilering.

Om just REVA i sig har jag inte så stora funderingar. Jag har full förståelse för att gränspolisen arbetar med att samla ihop människor som befinner sig illegalt i landet för att kunna utvisa eller avvisa dem. Det är ingenting nytt, utan har pågått länge. Och det har aldrig varit några konstigheter med det.

Det som stör mig är att det verkar förekomma rasprofilering. Dvs att människor med ett visst utseende eller härkomst kontrolleras hårdare än andra. Enligt lag får inte polisen kontrollera folk godtyckligt. Det måste vara i samband med någon typ av förseelse. Som plankning i t-banan, där man måste legitimera sig. Det tycker jag är acceptabelt. Men att människor blir kontrollerade enbart för att de har mörk hy och svart hår är inte OK. Det är inte heller lagligt. Och det är för mig det den här frågan handlar om. Att du som har ett "utländskt" utseende kan bli stoppad på stan för att du misstänks befinna dig i landet illegalt.

Misstanken? Jo, den grundar sig i så fall på att du har "utländskt" utseende. Vilket är lika grundlöst som om polisen skulle inleda en förundersökning om förskingring mot dig för att du är klädd i en dyr kostym. Eller kontrollera om du är en efterlyst bankrånare för att du har konstiga kläder.

Detta är alltså själva huvudfrågan för mig. Rasprofilering.

Det är olagligt. Det vet vi. Vi behöver inte diskutera det. Du håller inte med? I så fall vill jag hänvisa till det jag tidigare skrev om att jag kan bli elitistisk och nedlåtande i vissa diskussioner. Om du ifrågasätter det jag just skrev om att det är olagligt bara för att du tycker att det måste gå att kolla upp misstänkta illegala invandrare kommer jag antagligen att bli arg. Så behåll då dina åsikter för dig själv.

Är vi överens om att inte diskutera det som inte behöver diskuteras? Bra.

En följdfråga är däremot vem skulden ska läggas på. I debattartikeln på SVT verkar gränspolisen tycka att det piskas upp "hatstämning" mot polisen. I viss mån kan det stämma. MEN, samtidigt får polisen ta en stor del av ansvaret om det här med rasprofilering visar sig vara sant. Ja, det kan vara fråga om direktiv från riksdag och regering. Att kolla folk med utländskt utseende. Men det är lik förbannat olagligt. Eller är det fråga om att vissa poliser på eget bevåg kollat upp människor bara utifrån deras yttre?

Oavsett vilket är det inte OK. Enskilda poliser kan inte svära sig fria från personligt ansvar genom att skylla på att det är fråga om order om det handlar om order som bryter mot lagen. Det spelar ingen roll om man som polisman får en direkt order från stats- eller justitieministern. Är den olaglig får den inte följas! Det handlar om personligt ansvar, eftersom polisen inte ska arbeta åt politikerna i sig, utan åt folket/samhället. Annars tar man ett steg närmare diktatur.

Är det däremot fråga om att på eget bevåg kontrollera folk som ser "osvenska" ut är det enbart fråga om personligt ansvar. Så om du är polis, tänk då på att följa lagen oavsett vilka order du fått. Eller dina egna gut feelings.

Så är min syn på jakten på människor som befinner sig i landet. Någonting jag däremot undrar är vilka andra brott som prioriterats ner för få loss resurser till flyktingjakten. Finns det inte grövre brott att fokusera på?

---

Så skördar Alliansen vad Alliansen har sått

2013-02-17 15:01:01

Om 1½ år är det val. Oddsen för att det blir regeringsskifte är inte direkt höga. För min del som fd borgerlig väljare (numera blankröstare) känns det lite bitterljuvt. Bittert för att jag tror att vi kommer att få en sämre regering i många avseenden, samtidigt som det känns lite ljuvt eftersom borgarna får lära sig en välförtjänt läxa. Reinfeldt, Borg, Björklund, Ask, med flera har nämligen svikit sina väljare, anser jag.

Jag kommer antagligen att rösta blankt i riksdagsvalet, eller proteströsta på samma sätt som jag gjorde senast. Det innebar en röst på någon som den garanterat skulle vara bortkastad på. Men jag börjar undra om det ändå inte vore en bättre markering att rösta blankt. Blankrösternas antal blir ofta en fingervisning om förtroendet för de etablerade partierna. Tänk på det om du överväger att proteströsta på SD, som numera är ett etablerat parti.

I alla fall är jag en av många som är besvikna på Alliansens politik under de senaste mandatperioderna. Alla har vi våra personliga skäl för att vara besvikna, men vi röstade nog ändå alla för förändring. Inte försämring.

Någonting som stört mig enormt mycket är regeringens och Reinfeldts oförmåga att försvara sina beslut. Ofta är det fråga goddag yxskaft-svar, som "ni röstade på oss och nu gör vi så här". Att Alliansens majoritet rök 2010 borde annars ha varit en fingervisning om att det är dags att skärpa sig. Men det fortsätter ändå, och nu visar opinionsmätningarna på ett försprång för de rödgröna. Trots att de egentligen inte presenterat någon konkret politik som alternativ!

Om dagens opinionsssiffror blir allvar åker två av fyra allianspartier ut ur riksdagen 2014 medan S+V+Mp får egen majoritet. Känns sådär. Det för dock med sig något gott - SD blir av med sin vågmästarroll. Att taktikrösta på de svagare partierna i Alliansen kan samtidigt få motsatt verkan: de åker ut och Fp+M får ännu färre röster. Men allianspolitikerna lär sig kanske en välförtjänt läxa. När det är för sent.

Varför har gått så här? Det är en fråga som regeringen Reinfeldt borde ställa sig. SD skördar framgångar. Men är det för att svenskarna helt plötsligt har blivit rasister? Nej. Det är en missnöjesyttring från människor som inte tänker sig för när de proteströstar.

Försvaret är numera ett skämt. ÖB är sjukskriven för överansträngning och utmattning. En del av landet skulle kunna försvaras i en vecka. Alltså, det innebär att inom loppet av en vecka skulle hela vårt försvar utraderas. Upphöra att existera. Så vad säger Reinfeldt? Jo, att försvaret är ett "särintresse". (Nu har sista hästen lämnat stallet...) Om Moderaterna är det nya arbetarpartiet är Reinfeldt kanske den nya Juholt?

Det fungerande försvaret finns utomlands. Soldater som gör ett viktigt jobb och förtjänar bättre än att kallas för "särintresse" av en statsminister som tappat kontakten med verkligheten. Inte verkar vi heller ta ansvar för de som har hjälpt våra trupper i t ex Afghanistan. Det ser väldigt illa ut. Men våra tolkars framtida hälsa är väl också ett särintresse antar jag. Tacka Billström.

Här på hemmaplan har det kanske inte heller gått så bra? Vi har hög arbetslöshet. Vi börjar med att klargöra att det inte är någonting som man enbart kan lasta regeringen för. Vi är en del av världen i övrigt, och det som drabbar den drabbar oss. Men frågan är inte hur vi ska skapa fler jobb. Frågan är hur vi ska hantera de som står utanför arbetsmarknaden. Arbetslösa och sjukskrivna, samt invandrare/flyktingar som precis har kommit hit. Även där har regeringen lämnat W/O för missnöjespartier som SD. Är det viktigare att gömma undan de som inte har någon försörjning än att faktiskt ge dem möjligheter att själva ställa om sig?

Ställa om sig skriver jag därför att det handlar om en omställning för hela samhället som pågår sedan flera år. Människor kan behöva omskola sig. Eller vidareutbilda sig för att kunna arbeta kvar inom sina tidigare yrken. Kompetens är en färskvara. Att då slänga ut folk i meningslösa Fas3-projekt får motsatt verkan. Där tappar de bara den kompetens de har. Och att ta tillvara kompetens hos invandrare och flyktingar? Ja, det spelar ingen roll om du är utbildad ingenjör. Om du som flykting tillbringar ett par år med bidrag och utan möjlighet att arbeta eller studera är din kompetens sedan som bortblåst. Någonting som bl a Avpixlat och SD förvanskar till att alla som kommer hit är obildade analfabeter, typ. Vilket i sin tur lätt leder vidare till kriminalitet, eftersom vi människor av naturen gör vad som krävs för att överleva. Vilket också utnyttjas av främlingsfientliga krafter. "Obildade och kriminella analfabeter."

Att skolan verkar vara på väg åt helskotta är kanske den sista spiken i kistan för Alliansens förtroende. Dagens unga är nämligen vår framtida "pensionsförsäkring" eftersom de måste ha kompetens och kunskap att driva landet vidare när dagens medelålders och äldre gått i pension.

Kan vi räkna med det om många unga går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet? När vi håller på att ställa om till ett tjänstesamhälle där många yrken i princip kräver högskoleutbildning? Eftersom Fp ansvarar för den politiken är väl svaret "hårdare tag" för de "lata" kidsen. Fungerar det? Jag lämnar den frågan öppen för var och en att besvara. Precis som jag lämnar frågan om allt för stor valfrihet för skoltrötta tonåringar som en bra idé öppen. Jag vet vad mitt svar blir, men det är inte relevant för dig. Jag har i alla fall inte mycket till övers för populism, men det är kanske så det framtida politiska landskapet ser ut.

Det största problem jag ser är att många fler än jag känner sig svikna, eller t o m förrådda av regeringen Reinfeldt. Jag tänker på medborgerliga rättigheter och rättssäkerhet.

Minns du bråket kring FRA-lagen? Att låta FRA (Försvarets RadioAnstalt) "spana i kabel". En eufemism som jag avskyr - avlyssning är avlyssning och ska inte kallas för någonting annat. Bråket höll på att fälla regeringen. Många minns Fredrik Federleys krokodiltårar. Han som gick till val på det där med personlig integritet och kom in i riksdagen tack vare personröster, men sedan vek ner sig när det blev allvar. (Och som om vi ska leka med konspirationsteorier gissningsvis belönades med valbar plats av partiet, eftersom han aldrig mer kan räkna med att bli vald på personröster.) Det är snart fem år sedan, men det är inte glömt.

Det handlar dock inte om just Federley, utan om regeringen. Bodströmsamhället är här. Vi blev lovade att FRA inte skulle missbruka sina befogenheter när de "spanade i kabel", och det skulle inte bli fråga om att avlyssna vanliga svenska medborgare. Givetvis kom den väntade ändamålsglidningen, så nu kan i princip vem som helst bli avlyssnad, och jag vet inte ens om det krävs någon konkret brottsmisstanke. Reinfeldt tyckte att det var dags att "sluta diskutera frågan" eftersom han var trött på den. Eller var han trött på sitt jobb som statsminister redan då?

Vad lagen säger om användningen av avlyssningen spelar mig i alla fall ingen roll. Jag vill helt enkelt inte se sådana verktyg i händerna på myndigheterna, eftersom myndigheterna består av människor som kan göra mänskliga fel eller bryta mot lagen, vilket också är mänskligt.

Sedan följde IPRED och Datalagringsdirektivet. Regeringen har i mina ögon sålt ut medborgarna till film- och  musikindustrin, som nu ska få bedriva egen polisiär verksamhet där en vanlig medborgare i princip blir rättslös. Rättslös eftersom man måste ha gott om resurser för att kunna försvara sig i ett civilrättsligt mål.

Kommer upphovsrättsindustrins advokater och säger att de har bevis för att den ensamstående tvåbarnsmamman Johannas internetanslutning använts för att sprida upphovsrättsskyddat material har hon bara att betala skadeståndet. Det åliger nämligen henne att motbevisa det, och eftersom det är fråga om civilrättsliga mål måste hon själv bekosta utredning och advokater.

Bra där, Reinfeldt. Eller Ask, borde jag kanske säga.

Härom sisten blev någon dömd till ett års fängelse och att betala 37 miljoner i skadestånd för att ha sålt piratkort till digitalTV-boxar. Har någon fått ett lika hårt straff (man blir aldrig av med en sådan skuld under sin livstid) för ett brott som inte riktat sig mot stora medieföretag med stora resurser som i princip kan köpa sig en lagstiftning som passar dem? För mord eller våldtäkt kan du räkna med att sitta några år i fängelse, och eventuellt betala en symbolisk summa i skadestånd. Sedan är det ur världen. Skillnaden är att offret i det fallet är någon som fått sitt liv antingen avslutat eller förstört. Inte att ett företag kanske har missat en del intäkter - man vet ju inte om den som köper ett piratkort hade lagt samma pengar på ett riktigt abonnemang.

Däremot verkar det fortfarande vara omöjligt att hantera frågor som hat och hot på nätet. Lustigt nog kan upphovsrättsindustrin peka ut en "skyldig" till att ha spridit en upphovsrättssskyddad film - trots att flera personer finns i hushållet. Polisen och rättsväsendet klarar däremot inte av att fastslå vem som skickat hotfulla mail till debattörer och journalister, trots att det kanske handlar om enmanshushåll och identifierbara mailkonton?

Klart det går... Men det är inte så Ask och Reinfeldt valt att prioritera.

TV-licensen blir däremot kvar. Den utökades t o m så att vi ska betala även om vi inte har TV, utan bara dator. Och den är fortfarande uppbyggd på ett sådant sätt att den ensamstående studenten med 8.000 i månaden (varav 75% lånade pengar) subventionerar TV-tittandet för familjen med flera TV-apparater, villa, sommarstuga, båt och kanske ett par vuxna arbetande hemmaboende barn. Båda hushållen betalar lika mycket per månad.

Det här är alltså vad jag förknippar med regeringen Reinfeldts två senaste mandatperioder.

Missförstå mig nu inte. Det här är inte ett politiskt motiverat blogginlägg. Jag är varken sosse, vänsterpartist eller miljöpartist. Och synnerligen inte sverigedemokrat. Jag är bara en fd borgerlig väljare som känner mig lurad och sviken i flera avseenden. Dessutom anser jag trots min övertygelse att det nu är dags att byta regering. Inte för att jag tror att det rödgröna alternativet är bättre, utan bara för att Reinfeldt och hans kompisgäng behöver lära sig att lyssna på sina väljare. Eller rättare sagt nästa moderate statsminister behöver lära sig, för jag tror inte att Reinfeldt kommer att bli statsminister igen efter valet 2014.

Helst av allt borde han avgå redan nu, eftersom jag ser honom som en belastning för alliansen. Det finns kanske tid att vända den kommande förlusten, men det kräver nog en del utrensningar i ledningen av de borgerliga partierna. Om du är allianspolitiker, låt då inte missriktad lojalitet mot ledningen hindra dig från att se problemet.

---

Liten analys av avpixlat-logiken

2013-02-16 20:36:08

Då har jag äntligen lyckats traggla mig igenom Dagerlinds blogginlägg på Avpixlat. Ska inte gå in närmare på mina misstankar om att det förmodligen skrevs på kortare tid än det tar för en utomstående att läsa det, så jag går istället på själva innehållet. Irriterande nog blir det här blogginlägget kanske ännu längre, eftersom jag behöver en del citat från "dagerlindaren" (se föregående inlägg). Men eftersom han tappade den röda tråden väldigt tidigt blir min analys därefter.

Jag orkar ärligt talat inte bena upp det och titta på det i sin helhet, utan nöjer mig med att konstatera att Madon vs Dagerlind tydligt visar på skillnaden mellan en professionell skribent och någon med en massa ord och ett tangentbord. Hur som helst, Madon skrev en ledare i Expressen idag, och Dagerlind tycker att hon har fel. Ämnet är fortfarande näthat och hur Avpixlat agerar i sådana frågor. Någonting som Dagerlind givetvis försöker undvika (eller inte ens förstått?) när han skriver sitt "svar". För att hålla en rimlig längd på detta blogginlägg nöjer jag mig med att titta på några utvalda stycken ur Dagerlinds långa text.

Som väntat kom det att kretsa kring islam. "Islams utbredning i Europa utgör idag det största hotet mot vår västerländska demokrati med potential att på sikt göra lika stor skada som en gång nazismen och kommunismen. Islam är en främmande fågel i vår del av världen. Den tillhör i motsats till kristendomen inte vårt kulturarv och har inte varit en del av vårt samhälle och genomgått den utveckling som kristendomen tvingats till i takt med vårt moderna samhälles framväxt. Den har i stället importerats hit de senaste decennierna i dess mest primitiva form och som del av en i övrigt lika primitiv kultur. Islam har således vare sig ett kulturhistoriskt eller ett livsåskådningsrelaterat berättigande i Västvärlden."

Det här är ett gammalt budskap där Dagerlind i princip bara gjort en del smärre ändringar. För ca 80 år sedan var det - främst i Tyskland - judendomen som var en "främmande fågel". Nu är det islam. Dagerlind använder uttrycket "primitivt" flera gånger. Men jag ser inte att han någonstans förklarar hur. Ja, jag kan hålla med om att det kan vara "primitivt" att basera sitt liv på en religion. Men då spelar det ingen roll om det är islam, kristendom eller judendom vi talar om. Religiös extremism är alltid lika illa. Inte heller ser jag Dagerlind förklara på vilket sätt alla invandrare är religiösa extremister. Själv betraktats jag som kristen eftersom jag är född i Sverige när kristendomen var statsreligion. Men jag är varken döpt eller konfirmerad. Och jag äger inte ens en bibel. Jag har aldrig gått i kyrkan annat än på bröllop, begravningar och skolavslutningar.

Men om jag varit född i Iran hade jag automatiskt varit religiös, eller hur? Varför?

Dagerlind fortsätter inte helt oväntat med att odla sina konspirationsteorier, och skriver "Åsa Linderborg har, i likhet med flertalet av de journalister som idkade högläsning ur sin inkorg i SVT Uppdrag Granskning nyligen, en politisk agenda med udden riktad mot den Sverigevänliga folkrörelsen, mot jämställdism, mot socialkonservatism och kulturkonservatism, mot folkhems- och kärnfamiljsideal osv. De tillhör en förhållandevis liten och företrädesvis vänsterradikal åsiktselit som under lång tid vant sig med att få sin vilja fram men som nu för första gången på länge känner sin maktställning hotad. Och man tänker inte spela ett rent spel för att slå vakt om sina privilegier. En exploatering av näthatsdiskussionen för sina egna syften är bara ett av många exempel på detta."

Vi kan bortse från att detta är skrivet på något slags rövarspråk som används internt på Avpixlat och innehåller få vedertagna begrepp. Många förstår vad de menar, eftersom det handlar om eufemismer och nyspråk. Men det är ändå fel. Vad Dagerlind försöker säga med sitt krångliga språk är att det handlar om en konspiration inom massmedia som kontrolleras av vänsterfolk, och de är rädda för att förlora sin makt.

Är det sant?

Nej. Det finns liberala tidningar med liberala skribenter. Men det förnekar man om man köper Dagerlinds resonemang. Jag bör även tillägga att Dagerlind slentrianmässigt brukar utmåla de som inte håller med honom som vänsterfolk. Om han själv tror det låter jag vara osagt. Detta innebär i sin tur att man förnekar verkligheten. Sedan kan man ju ställa sig frågan hur inflytandet egentligen är för Dagerlind själv. Många läser avpixlat. Vissa tror på vad de skriver. Kanske inte intelligentian i samhället, men i en demokrati gäller en röst per medborgare.

Sedan kan man ju diskutera huruvida Åsa Linderborg är en bra representant för den svenska journalistkåren eller om Mats Dagerlind är en bra representant för den typiske svensken. Jag tycker inte det i något av fallen. Det är inte bara icke-journalister (som jag) som tidvis tycker att Linderborg är spritt språngande galen. Och Dagerlind är en människa som jag har väldigt svårt att identifiera mig med - han har enligt Aftonbladet en skatteskuld på 1,6 miljoner, vilket knappast är typiskt för den normale arbetande svensken.

Men om man ska demonisera sin "motpart" väljer man de värsta exemplen för att visa på deras brister och underlägsenhet. Jag misstänker dock att Dagerlind har en ny måltavla.

Dagerlind kommer ju ständigt in på det där med islam i kombination med "PK-media" (gammelmedia) i sitt blogginlägg. Nu med Sakine Madon som exempel: "Detta med islam är dock, av för mig fördold orsak, Madons akilleshäl. Hon vill inte – annat än i monologform – diskutera ämnet eftersom hon vet med sig och själv öppet har intygat att hon inte kan hålla humöret i styr i sådana diskussioner. Hon blockerar exempelvis alla på Twitter som försöker, inklusive undertecknad, även om man gör sitt yttersta för att förhålla sig konstruktív och resonerande."

Nu ser vi någonting väldigt dagerlindskt: offerkoftan. Censur. Tystad. Får inte delta i debatten (efter att ha varit med i panelen på PK...) och allt det där. Att Sakine Madon (om vi får tro Dagerlind) har blockerat honom på Twitter är alltså ett tecken på censur. Lustigt nog glömde han att nämna att många blockerar honom för att han är elak och försöker trycka ner folk. (Alltså, näthat. Ämnet för PK-debatten.) Sedan är han inte ens man nog att stå för det. Det får han i sin tur till att hon blockerar "alla som försöker" (diskutera islam). Intressant påstående. Och givetvis omöjligt att kontrollera. Men visst finns det vissa saker som får henne att gå i spinn. Någonting jag själv lyckats med, men utan att bli blockerad.

Dagerlinds påståenden är dock inte tänkta att vara verifierbara, utan det handlar om en variant av det gamla "söndra och härska". Dela upp människor i grupper, skapa motsättningar mellan dessa, demonisera dem i varandras ögon, fabricera externa hot, och sedan sluter sig leden av människor som låter sig kontrolleras utan att ifrågasätta.

Mats Dagerlind försöker helt enkelt måla upp att det är "vi" (dvs vanligt folk, om nu Avpixlats läsare kan ses som representativa) mot "dem" (journalister, intellektuella, invandrare, osv), och "de" är ute efter "oss". Sakine Madon får här personifiera "dem".

För dig som kan Europas historia känns nog detta bekant - nazisterna använde samma retorik för att komma till makten i 1930-talets Tyskland. Skillnaden är att Dagerlind inte är högerextremist. Enligt egen utsago, i alla fall. I mina ögon är det dock inte han som avgör om han är det.

En annan gemensam nämnare med Avpixlat/Dagerlind är att nazisterna fokuserade på ungefär samma målgrupp. Lågutbildade, arbetslösa, fattiga och arbetare i det stora hela. Sverigedemokraterna och Avpixlat gör samma sak idag i Sverige. I Grekland är det Gyllene Gryning som gör det. osv. Gyllene Gryning, som bl a delat ut mat till fattiga som kunnat styrka att de var grekiska medborgar.

Alla ledare vet att samhällsgrupper med låg bildningsnivå är relativt lätta att styra. De är lätta att skrämma och ifrågasätter sällan auktoriteter.

Landets - liksom andra Europeiska länders - dåliga ekonomi gjorde det möjligt för nazisterna. Precis som idag. Det är ingen slump att högerextremismen skördar framgångar runt om i Europa eftersom människorna är missnöjda med de etablerade partiernas politik. Men idag är det inte juden vi ska akta oss för, utan muslimen. Journalister, författare och andra intellektuella är i vanlig ordning också farliga. De kan ju ifrågasätta.

Och precis som i nazityskland har de vanliga människor som idag hjälper högerextermismen till makten väldigt svårt för att erkänna att de bekänner sig till en människofientlig ideologi. De är ju bara "missnöjda" och "proteströstar", ungefär. Tja, det har prövats tidigare. Vi vet hur det gick. Vill vi att det ska gå likadant i Europa igen? Vi vet i alla fall en sak, och det är att många i Tyskland trodde på nazisternas hatretorik. Idag vet vi att det var fel. Idag tror många på det Dagerlind och Avpixlat skriver. Men kommer det fortfarande att vara "sant" om några decennier?

Nu vill jag inte skriva mer. Det går inte att bemöta det Dagerlind skrev utan att det blir en halv C-uppsats av det hela, och många av hans läsare är övertygade att det han skriver är vettigt fast - eller kanske just därför att - de inte förstår det.

---

Människor som Linderborg bidrar till näthatet

2013-02-11 18:32:03

Näthat. Vi vet alla vad det är och vad det innebär. Jag tänker inte gå in närmare på det. Däremot kan det vara intessant att se vad det är som orsakar det. Eller som är en bidragande orsak, rättare sagt. Det finns många orsaker, och det här är bara en av dem. Men Åsa Linderborg har ofrivilligt och oavsiktligt lyft fram en orsak - sitt eget beteende.

Ikväll är det debatt om näthat på Publicistklubben. Linderborg, som är en av människorna som drabbats - men som till skillnad från kanske 99,99% av de drabbade får komma till tals i massmedia - har avböjt att delta.

Varför? För att människor med "fel" åsikter får delta.

Det skriver hon inte rakt ut. Men hon gör ett väldigt dåligt försök att dölja sin syn på åsikts- och yttrandefrihet. Hon ställer smått retoriskt frågan "hotas verkligen yttrandefriheten om inte högerextremisterna släpps in på just PK:s debatter?"

Ja? Gör den det? I viss mån, ja. Men det handlar främst om att Publicistklubbens legitimitet hotas om man bara släpper in rätt åsikter. Och vem ska då avgöra vilka åsikter som är de rätta? Åsa Linderborg? Jag vet inte om hon själv tänkt så långt - hon är ju kulturskribent - men hennes önskemål om åsiktsregistrering och åsiktsförtryck är dels någonting som är vanligt just där det inte finns åsikts- och yttrandefrihet, och dels att det rimmar väldigt illa med PKs målsättning att "slå vakt om tryck- och yttrandefriheten och att främja debatt". Citat från PKs egen hemsida.

Detta tycks inte Linderborg inse. Jag är inte förvånad. Hon är i mina ögon en av de människor inom massmedia som bidrar enormt till att näthatet ökar.

Hur? Främst genom sin attityd. I hennes egen värld är förmodligen hennes syn på yttrandefrihet och öppen debatt helt normal. I andras - främst näthatarnas - ögon är den ett uttryck för det som rör sig i huvudet på en isolerad och priviligerad elitist som aldrig kommer i kontakt med den "pöbel" hon gärna vill se ner på. Van vid att stå oemotsagd, van vid att få sin vilja igenom, och van vid att inte behöva reflektera över vad andra tycker och tänker.

Så dyker då stora stygga Internet upp och det fria ordet går helt plötsligt inte längre att kontrollera för gammelmedia. Man får svar på tal. Man tvingas stå för vad man skriver och säger. Man blir kritiserad. Säkert en skrämmande upplevelse för en människa som Linderborg.

Internet innebär ett vägskäl för människor inom massmedia, och det finns två vägval. Man kan anpassa sig och visa sig mera ödmjuk genom att lyssna även på det man egentligen inte vill höra, vilket är ett bra sätt att skapa förtroende nedåt i yttrandefrihets- och mediahierarkin. Eller blunda, hålla för öronen och kräva att de med obekväma åsikter ska tystas och stängas ute från debatten, vilket föder näthat.

Vilken väg tror du att Åsa Linderborg har valt? Med det menar jag dock inte att det hon utsätts för är OK eller ens acceptabelt. Men jag vill poängtera att Åsa Linderborg knappast är rätt person att peka finger och prata om hot mot demokratin. För i mina ögon är hon en antidemokrat.

---

Avpixlats krönikör - en lögnhals

2013-02-08 22:00:41

Avpixlat. Bloggen som "säger sanningen". Tror du på det? Om du gör det, hur kan du göra det när deras mest (eller ende) kända krönikör i själva verket är en lögnare som inte står för det han har gjort, sagt eller skrivit? Är det så man bygger upp ett förtroende? Om du tycker det tycker du förmodligen om att lura dig själv.

Krönikören i fråga är Mats Dagerlind.

Mats Dagerlind är mest känd för att driva en slags "enmanstankesmedja". Det vill säga det som en människa med en inte fullt så grandios självbild skulle kalla för en "blogg". En tankesmedja är  ju som bekant annars en verksamhet som består av mer än en människa. Denna "enmanstankesmedja" kallar Dagerlind för Demofon. Om du följer länken kommer du i skrivande stund att mötas av det troligtvis mest sakliga och ärliga som någonsin publicerats där, nämligen att webbplatsen ligger nere för underhåll.

Eftersom Mats Dagerlinds enmanstankesmedjas webbplats ligger nere för underhåll (vad nu det innebär, kanske radering av obekväma inlägg inför kommande debatt på Publicistklubben) har han flyttat över till Newsmill.

Först skrev han en artikel om att inte bara kvinnor drabbas av näthat.

Jo, det har han ju rätt i. Däremot försöker han framställa sig själv som ett slags "offer". Ironiskt, med tanke på att han ägnar all sin tid åt att skriva hatiska och rasistiska blogginlägg på Avpixlat. Själv har jag inte tid att blogga så mycket, eftersom jag jobbar om dagarna.

Nu är dock saken den att Mats Dagerlind för ett tag sedan i en diskussion på Twitter anklagade en ung kvinna för att ha bidragit till moderns självmord. Niklas Starow har redan skrivit om det, så jag nöjer mig med att länka till det inlägget. Jag kan dock meddela att jag själv såg det Mats Dagerlind skrivit på Twitter, innan han försökte sopa igen spåren efter sig genom att radera sina inlägg från den dagen. Därefter började han ihärdigt förneka att han ens hade skrivit det.

Detta tog Niklas Starow upp i en egen artikel på Newsmill. Starow var nämligen förståndig nog att ta skärmdumpar på det Mats Dagerlind hade skrivit, och lade upp detta som bylinebild till sin artikel. Jag kan intyga att skärmdumparna är äkta, eftersom jag själv har läst inläggen på Twitter.

Så hur svarar då Dagerlind på det? Jo, genom att skriva en ny artikel på Newsmill där han påstår att Starows bilder är photoshoppade. Och som byline lägger han upp en bild som ska visa hur han själv utsatts för "näthat". Och nu kommer vi till det intressanta - Mats Dagerlind har lagt upp en bylinebild som bevisligen är photoshoppad! Varför? Jo, titta på bilden (direktlänk här) så ser du att ordet "R*nkar" är i fetstil. Någonting som inte är möjligt med Twitter.

Ergo, bilden är photoshoppad av den som anklagar andra för att ha photoshoppat ihop bilder som andra kan intyga är äkta. Alltså, av Mats Dagerlind. OK, jag vet inte om bilden är äkta eller ej - däremot borde hela bilden ha förvanskats om man i efterhand gjort om en del av texten till fetstil (den blir bredare), och i så fall är det lättare att bara lägga in en helt ny text där man har vald text markerad. Alltså kan bilden vara falsk. Men jag säger inte att den är falsk. Jag vet inte.

Hur som helst, så är Mats Dagerlind precis så trovärdig i mina ögon. Om du litar på honom undrar jag varför du gör det. Hur kan du lita på att någonting annat av det han skriver är sant, om han bevisligen ljuger/nekar till någonting han har gjort eller skrivit, och samtidigt photoshoppar bilder som han vill använda som bevis för att han är utsatt för näthat?

---

Regeringen Reinfeldt, 2006 - 2014

2013-01-22 19:16:42

Hade egentligen tänkt komplettera rubriken med en photoshoppad gravsten med "Regeringen Reinfeldt, 2006 - 2014. Saknad av vissa", men jag orkar inte sno ihop någonting sådant ikväll. Det får räcka med blogginlägget. Jag tror i alla fall att vi kommer att få höra det efter valet 2014, för då är den nuvarande borgerliga alliansens saga slut.

Ja, TV-avgiften då? Som vi trots den "liberala" borgerliga alliansen fortfarande är kvar. Hur går det med den? Börjar det bli dags att ersätta den med någonting mer modernt?

Nej. Den ska utökas. 

Inte bara TV-apparater - som ju odiskutabelt är till för TV-tittande (inget snack nu om att man kanske använder dem bara som bildskärmar eller inte har dem inkopplade, du vet lika väl som jag att det sällan är sant) ska vi betala TV-avgift för. Utan kanske även för datorer/surfplattor om Radiotjänst får som de vill? Dvs enheter som kanske inte alls är till för TV-tittande utan används till helt andra saker. Jag använder knappast den här datorn för TV-tittande även om det går (via nätet), utan för mycket annat.

Radiotjänst motiverar i alla fall detta med att de ska börja sända ALLT live via nätet framöver. Och då blir ju våra internetuppkopplade datorer enligt byråkraters och sakkunnigas "logik" TV-apparater eftersom vi kan se sändningarna den vägen.

Du undrar kanske varför jag satte "logik" inom cittattecken? Jo, det är för att jag för några år sedan - då det senast var aktuellt med att licensbelägga datorer trots att SVT ännu inte sände någonting på nätet - frågade just en sådan här "sakkunnig" person om hur de resonerat. Jag påpekade just det här med att det inte fanns något material att ta del av. Svaret? Jo, det var för att SVT skulle börja sända digitalt (så länge sedan är det), och eftersom datorer jobbade digitalt skulle det då bli möjligt att se deras sändningar.

Otroligt. Helt otroligt. Jag trodde att det var fråga om ett skämt, men icke.

Det var alltså det svar jag fick när jag ställde frågan. Rätt i sak, i viss mån. Ja, datorer arbetar digitalt. Och ja, SVT skulle börja sända digitalt. Men en digital utsändning letar sig liksom inte på egen hand in i en dator. Det krävs en anslutning till källan till att börja med. Det krävs någon form av hårdvara som kan ta emot signalen. Det krävs någon mjuk-/hårdvara som kan koda om det som tas emot till någonting som kan visas på bildskärmen.

Att påstå att digitala sändningar per automatik fungerar i en dator är ungefär som att påstå att en fotogenlampa kan flygas eftersom fotogen även används som flygplansbränse.

Men så var det ställt med logik och teknikförståelse bland byråkrater och tjänstemän på Kulturdepartementet (tror jag) och Radiotjänst på den tiden. Lyckligtvis fick de inte igenom det då.

Men nu då? Ska jag börja betala TV-avgift för mina datorer? Nej, det ska jag inte. Jag gör det nämligen redan eftersom jag har TV. Och jag har alltid betalat för mig, även om jag tycker att det är fel. Det är nämligen det fina i kråksången. Man behöver bara betala en gång per hushåll. Så jag behöver inte betala ytterligare bara för att jag får fler enheter som kan användas för TV-tittande. Inte heller om vi blir fler i hushållet.

Fint va? En ensamstående student med enbart dator som kanske inte ens klarar av att visa TV som sänds live kommer i framtiden att betala lika mycket som familjen med flera barn, husbil, sommarstuga, båt och kanske sju TV-apparater. Ett par tusen per år.

Trots att studenten kanske har 80.000 i årsinkomst (vara det mesta ändå är lån) medan familjen kanske ligger på en halv miljon.

Rättvist och bra. Alla ska vara med och betala. Det är för övrigt en fördelningsekonomi, så ju färre som är med och betalar, desto mer får varje hushåll betala.

Och därför går det ju givetvis inte heller att ersätta det med en skatt, för det skulle ju hota SVTs "självständighet". Ja, det vore ju verkligen tråkigt om SVT var tvungna att fungera utifrån ett demokratiskt mandat, istället för att som nu kunna agera helt efter eget huvud och ta in betalning som man disponerar fritt.

Nåja, det som stör mig är inte att vi har denna orättvisa finansieringsmodell där den som tjänar minst betalar mest (och den försvaras märkligt nog ofta av samma människor som ser platt skatt som en stor orättvisa). Inte heller att en ny enhet avgiftsbeläggs trots att den kanske inte nödvändigtvis går att använda för TV-tittande.

Det som stör mig är att det är fråga om en typ av enhet som används till så mycket annat, och som för många är nödvändiga i vardagen!

Studenten igen. Många studenter betalar inte TV-avgift. Jag sympatiserar med dem. Man ska inte behöva avstå 5% av sin årsinkomst för någonting man inte vill ha. Många har TV ändå, men vissa har faktiskt medvetet valt bort den för att kunna svära sig fria från allt betalningsansvar.

Nu ska de då istället behöva betala ändå, för någonting som de kanske inte kan vara utan. Datorn. Surfplattan. Som används för kommunikation, för arbete, för avkoppling, osv. Ska de då behöva välja bort datorn också för att inte bli betalningsskyldiga för en tjänst som de inte bett om?

Men inte det heller stör mig så mycket, trots allt. Nej, det som retar mig riktigt ordentligt är att SVT, som i grund och botten bara är en av många aktörer på marknaden, tillåts att godtyckligt ta betalt för en tjänst som inte efterfrågas, och som inte heller kanske kan levereras. Sitter du i en stuga långt ute i skogen med dålig anslutning kan du inte se livesändningar på din dator. Så är det med det. Men du ska ändå betala för det.

Vad krävs för att jag ska få införa en läsavgift för denna blogg, och kräva in betalning från alla som i teorin kan ta del av den? Snälla politiker, upplys mig gärna.

Och till er i Alliansen. Reinfeldt, Borg, Ask, med flera. Ni har svikit era väljares förtroende flera gånger om. Jag hoppas att ni blir bortröstade 2014. Detta skriver jag trots att jag röstade på er fram till valet 2006. Sedan kom det här med FRA-lagen, och efter det lovade jag mig själv att aldrig någonsin lägga min röst på centern, moderaterna, folkpartiet eller det där värdekonservativa lilla talibanpartiet som jag alltid glömmer bort namnet på.

Aldrig mer. Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on me.

---

Sverigedemokraterna är inte problemet

2012-11-15 19:52:43

Den senaste veckans största nyheter kretsar kring någonting så otippat som att Sverigedemokraterna är rasister. Visserligen har det dykt upp en del andra scoop, som att Katrin Z är en dum nätmobbare liksom att SAS är illa skött. Kors i taket! Ja, nu raljerar jag. Men för att återgå till allvaret är det dags att vi slutar att se Sverigedemokraterna som problemet, och tittar på vad problemet egentligen är.

Jag vill börja med att göra klart att jag inte på något sätt sympatiserar med Sverigedemokraterna. Jag skulle aldrig ens tänka tanken att rösta på SD. Men jag börjar bli trött på de senaste dagarnas SD-bashande med Expressens olika avslöjanden.

Det kommer nämligen inte att leda till att färre röstar på Sd!

SD är nämligen inte i sig problemet. SD och partiets framgångar är bara ett symptom. Lika lite som febern är roten till det onda när du ligger sjuk i influensa är SD sjukdomen i vårt samhälle. Att ge sig på symptomen botar inte sjukdomen. Problemet är att det går dåligt för Sverige. Det kanske inte syns på ytan, men det gör ju inte heller cancer eller hjärt- och kärlsjukdomar.

Ju sämre det går för ett land, desto bättre går det för partier som SD. Det är nästan kvantifierbart. Att de "bara" har ca 11% av väljarsympatierna nu kan därför ses som ett tecken på att det trots allt inte är så illa ställt med Sverige. I Grekland har däremot motsvarigheten till SD utbrett stöd, och hur det är ställt med det landet vet vi nog alla. Jag vågar inte uttala mig om andra länder, men kan ändå gissa mig till att det i Portugal, Italien eller Spanien också finns främlingsfientliga missnöjespartier som går framåt.

I Tyskland gick det ännu längre på 1930-talet. Det som händer i Europa - och därmed Sverige - idag följer samma mönster. Det går dåligt för landet. Människor är arbetslösa. Fattigdomen brer ut sig. Ur frustrationen och hopplösheten uppstår behovet av att hitta syndabockar. Och när det behovet finns dyker det upp en "stark ledare" som är villig att peka finger och demonisera de som "inte är som vi". Brunskjortorna i Tyskland var inga välbärgade överklassmänniskor som försökte slå ihjäl lite tid. Nationalsocialismen uppstod ur arbetarrörelsen. Bland arbetslösa och fattiga arbetare kunde man snabbt rekrytera sina stormtrupper. Allt som krävdes var att man som "ledare" gav alla frustrerade och misslyckade människor en måltavla för sitt hat och frustration och möjligheter att kanalisera dessa känslor. Kristallnatten. Koncentrationsläger. Krig.

Känns det igen? Känns det bekant? 

Faktum är att hela Europa är inne på samma bana igen. Nej, fascismen är inte så stark i Sverige - ännu! Men vänta bara. I takt med att arbetslöshet och fattigdom brer ut sig kommer folk att söka sig till partier och rörelser som SD. De erbjuder i alla fall en känsla av samhörighet, en identitet, när allt annat saknas. Folk är inte dumma. Man röstar inte på eller symptatiserar med partier som SD för att man inte förstår vad de står för. Tvärtom, man gör det just därför att man precis vet vad de står för.

Med det sagt kan vi ju reflektera lite över hur Expressens avslöjanden egentligen kommer att påverka SD. SD, partiet som alltid gjort en stor grej av att vara förtryckta och förföljda, och illa behandlade av massmedia. Jimmie Åkesson sitter kanske rentav och gnuggar händerna nu? För det är SD som är vinnaren i den här mediacirkusen, även om de får offra en del av sina företrädare.

Vi botar inte vårt sjuka land genom att häckla sjukdomssymptomen, som heter Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson. En sjukdom måste botas i grunden, inte döljas.

Men hur? Ja, arbetslösheten? Ekonomin? Framtidstron? Utanförskap är problemet här. Hitler skapade inte Nazityskland. Allt han gjorde var att knuffa landet utför stupet så att säga. Detta efter att omvärlden baxat dit det. Förnedrat vid fredsförhandlingarna i Versailles. Belastat med orealistiska skadeståndskrav. Styrt utifrån. (Samma väg som Grekland vandrar idag.) Lika lite kan vi påstå att det är Jimmie Åkesson som skapat det framväxande fascistsverige som jag ser hägra i framtiden. Precis som Hitler är hans roll bara att knuffa oss utför stupet om han får hållas.

Så hur vänder vi utvecklingen? Hur gör vi svenskarna till ett nöjt och lyckligt folk igen? Ett folk som inte behöver hitta syndabockar för kollektiva eller personliga misslyckanden?

Låt mig ta ett denna artikel i Aftonbladet (se länk) som exempel. Där hänger man till viss mån ut bloggaren Mats Dagerlind. Jag har följt honom sporadiskt, dels på Newsmill och dels på hans egen blogg, Demofon. Aftonbladet skriver i sin artikel rakt ut att han inte haft någon inkomst på flera år, och nu ska få en skatteskuld utmätt av Kronofogden. Och han är - trots sina egna påståenden - djupt engagerad i SD-bloggen Avpixlat. Hans egen blogg som han trots att han är helt ensam om att skriva på kallar för "tankesmedja" började för några år sedan mer och mer handla om Sverigedemokraterna, trots att han bedyrade att han inte var sverigedemokrat själv.

Det här är ett väldigt bra exempel på hur människor hittar till extrema partier som just SD. Om du tittar på deras väljarkår hittar du troligtvis inte särskilt många framgångsrika människor som är nöjda med tillvaron. Du hittar människor som tappat tron på framtiden och i viss mån sig själva, och som söker någonting att kanalisera denna frustration mot.

Sverigedemokraterna är alltså bara ett tecken på att samhällsutvecklingen går åt fel håll. När arbetslöshet och fattigdom växer ökar sympatierna för sådana partier. Den utvecklingen måste vi vända. Men hur? Jag vet inte.

Samtidigt är det väldigt viktigt att inse att det också handlar om ett personligt ansvar. Om ditt liv hamnat i en återvändsgränd är det i första hand ditt eget ansvar att vända och ta dig ut ur den. Det kommer nämligen inte att bli bättre för att du börjar skylla allt som är fel på judar, muslimer, kommunister, eller vad fasen som helst. Det gjorde Tyskarna. Och det gick åt helvete.

Så ställ dig nu en ärlig fråga - känner du att du hör till målgruppen för ett parti som Sverigedemokraterna?

Är ditt liv inte det liv du hade tänkt dig? I så fall, vems är felet? Somaliernas? Turkarnas? Iraniernas? Och i så fall hur, exakt vad har invandrarna rent konkret gjort för att ställa till det för dig, mer än att flyktingmottagningen kanske kostar en del skattepengar varje år?

Jag har själv hamnat i en sådan återvändsgränd. Jag vände och tog mig ut. Det krävde en del arbete, men så snart jag insåg att det var mitt ansvar så vände mitt liv. Hade jag inte gjort det hade jag kanske suttit och skrivit blogginlägg på Avpixlat idag. Men jag är ganska nöjd med tillvaron. Jag har en bra utbildning bakom mig (vändpunkten i mitt liv), jag har ett kul och utvecklande jobb, och det allra viktigaste - jag har många intelligenta och inspirerande vänner som jag umgås med mycket.

Ingen av dem är Sverigedemokrat.

---

Inga fler halvmesyrer, tack!

2012-08-12 18:05:44

Jan Björklund vill enligt DN bygga ut snabbtåg som kan köra 250 kilometer i timmen. Haken? Jo, att det är på befintlig räls. Det låter enligt min åsikt som ännu en klassisk svensk halvmesyr.

Flera länder kan stoltsera med tekniska utvecklingsprojekt som på papperet verkade vara en bra idé, men som i praktiken innebar en stor felsatsning. USA satsade på rymdfärjor som skulle gå att återanvända. Skjut upp dem och landa dem som vanliga flygplan, och skjut sedan upp dem igen. Space shuttle, alltså någonting som går i skytteltrafik. En kostnadseffektiv lösning för rymdtrafik, var förväntningen.

Det blev inte som NASA hade förväntat sig.

I praktiken innebar det "skjut upp dem som kollin på stora bärraketer, landa dem som flygplan, plocka ner dem i minsta möjliga beståndsdel för att de pga att de var så tekniskt avancerade hade en tendens att haverera vid minsta möjliga fel, skjut upp dem igen". Effekten blev den motsatta, med andra ord. Min gissning är att många på NASA kände en stor lättnad när Atlantis landade för sista gången och de äntligen var fria från den där gökungen som kostat dem både pengar och människoliv - en ironisk jämförelse är att risken att dö under uppskjutning med NASAs rymdfärjor genom empiri beräknades till 1 på 100, medan samma risk med ryssarna på teoretisk (empiriskt underlag saknades) grund beräknades till 1 på 1000.

Varför? Var ryssarna bättre på att bygga rymdfarkoster?

Nej, men de var mer pragmatiska och satsade på ganska enkla och "lågteknologiska" (om ordet tillåts i sådana sammanhang) raketer. Enkla och robusta. Jag har under en kurs på SU om just rymdfart sett en video från en uppskjutning med en av de större ryska raketerna. Den gick inte helt rakt, utan svajade lite. Vi fick veta att det berodde på att en av motorerna lade av innan den ens passerat hela rampen. Inga problem, dock. Resten gick fint. Händelsen fick ingen uppmärksamhet i massmedia. Varken i Ryssland eller i resten av världen. Om samma sak hade hänt vid uppskjutningen av en rymdfärja hade det varit förstasidesstoff efter ett par minuter - kanske hade den gått ur kurs och kraschat i Miami? Filosofierna var tekniskt avancerat och intressant men i praktiken en dålig affär, kontra enkelt och användbart.

Sveriges projekt i denna kategori är X-2000.

X-2000. De svenska "höghastighetstågen" som inte kom upp i samma hastighet som de japanska gjorde 30 år tidigare. X-2000 är liksom sina efterföljare tekniskt sett väldigt avancerade - förmodligen mer än både Shinkansen och TGV - och ingenjörsmässiga mästerverk. De är nämligen byggda för att gå på vanliga banor, och i Sverige innebär det krokiga järnbanor från 1800-talet. Spåren byts regelbundet men sträckningarna är desamma. För att kontra detta problem byggs tågen med lutande korgar för att kunna ta kurvor snabbare. Ett TGV- eller Shinkansen-tåg skulle förmodligen bli slaget med hästlängder av X-2000 om de fick tävla på svenska järnvägar. Precis som en permobil förmodligen skulle äga en ferrari om de körde genom gränderna i Gamla stan.

Den svenska tankevurpan är dock att det är tåget i sig som är systemet, fastän själva banan/järnvägen är en delkomponent i hela. Ett beroendeförhållande. Ensidigt. Det går inte att komma upp i högre hastigheter än de X-2000 klarat under 20 år så länge vi inte bygger riktiga höghastighetsbanor.

X-2000 är alltså en halvmesyr. En tekniskt avancerad och ingenjörsmässigt sett intressant och spännande sådan, men ändå en halvmesyr.

De länder som har satsat fullt ut på höghastighetståg har byggt raka banor som tillåter höga hastigheter och dessutom är fria från annan trafik. Det måste vi också göra om det ska bli någonting av våra satsningar. Att bara fortsätta som vi har gjort hittills är att kasta pengarna i sjön. Dels för att tågen inte kan köra snabbare än de gör, och dels för att de ändå måste dela spår med annan trafik som exempelvis godståg som kör i kanske 100 km/h.

Med andra ord förstår jag inte vad Björklund menar med en "utbyggnad".

Hur kan man tala om en utbyggnad om det handlar om att köra på befintliga järnvägar? Menar han att vi ska köpa in nya tåg som går snabbare? OK, men varför det? Vilken är nyttan med tåg som går snabbare än idag om de ändå inte går att KÖRA dem snabbare än idag för att trafiken och infrastrukturen inte tillåter det? Och 250 km/h, är det någon hastighet att tala om? Bara för att visa på skillnaderna, så kom ett X-2000 i experimentutförande som mest upp i 276 km/h. Det var i princip två lok och tre vagnar. När fransmännen gjorde samma test med TGV kom det upp i 574 km/h. Mer än den dubbla hastigheten (207% av X-2000).

Enligt Björklunds logik skulle i så fall lösningen på trafikstockningarna på Essingeleden vara att höja hastighetsbegränsningarna och ge folk snabbare bilar. Lösningen är dock Förbifarten, även om den bara är temporär - ny infrastruktur alltså. Så varför kan inte den logiken tillämpas när det gäller järnvägar?

Fartresurserna hos svenska "höghastighetståg" är för dåliga för att de ska kunna bli den konkurrent till flyget som höghastighetståg värda namnet är i de länder där de finns.

Jag tycker att det är dags att släppa den här nationella stoltheten (och snålheten) och bestämma oss för om vi ska satsa på järnvägen eller inte. Ja eller nej, inte nja, kanske eller hur man nu ska formulera Björklunds förslag på framtida halvmesyr. Jag vill inte se staten plöja ner miljarder i en "utbyggnad" (upphandling) av nya "höghastighetståg" som ger en i bästa fall marginell förbättring och tidsvinst, och som ändå kommer att ätas upp av de förseningar som präglar SLs verksamhet.

Däremot ser jag gärna att vi lägger en hel del tid, pengar och resurser på att bygga upp ett nät av riktiga höghastighetsjärnvägar i Sverige, samtidigt som det existerande får vara kvar och användas för långsammare trafik. Börja med de delar där banorna är som krokigast, och ersätt våra gamla sniglar till snabbtåg med tåg som vi köper in utifrån - vi behöver inte utveckla egna. Kommer det att kosta? Ja, det kan du ge dig på! Men kostnaden får vi se utslagen över tid, jämfört med de vinster som det skulle ge SJ genom ökat tågresande.

Om du kan åka från Stockholm till Köpenhamn på kanske 3 timmar blir tåget mer attraktivt än flyget. Ja, resan i sig tar bara en timme där uppe i det blå, men du slipper resorna till och från flygplatserna, incheckningstid, att vänta på bagage, och allt det där.

Ska vi satsa på höghastighetståg? Eller ska vi låta bli? Fatta beslutet, politiker.

Men släng för allt i världen inte bort pengarna på någon ny halvmesyr. Satsa på någonting konkret, eller låt bli! Pengarna kan annars användas bättre på annat håll än som meningslösa prestigeprojekt som bara kostar oss pengar utan att ge någonting tillbaka.

---

Mediareflektioner, vecka 32

2012-08-11 14:33:31

"The road to hell is littered with good intentions", tror jag mig någon gång ha hört. Verkar gälla min avsikt att skriva lite om det jag läst, sett och hört i massmedia under den gångna veckan, eftersom jag inte kommer mig för att skriva någonting med mindre än fyra veckors mellanrum.

Hur som, det mest intressanta de senaste dagarna är Sveriges lilla konflikt österut. Eller konfliktER, borde jag kanske kalla det, med tanke på att det ser ut som om vi inte bara gått i clinch med Vitryssland, utan även är på väg att hamna i ett bråk med Ryssland.

Att Vitryssland slängt ut våra diplomater och tagit hem sina egna är ingen nyhet.

Vad kan jag säga om det? Tja, det är en konflikt som gör mig stolt över att vara svensk. Att göra sig ovän med en buse/översittare (Alexander Lukashenko) genom att ta den svagares parti är lovvärt, även om vi inte officiellt gjort någonting. Nallebombningen var ju ett privat initiativ. Att vi fått både EU och USA med oss ser jag som väldigt positivt, eftersom Lukashenko förmodligen startade bråket (jo, det var han och inte vi) för att visa sig handlingskraftig på hemmaplan, och förmodligen tog en kalkylerad risk, att Sverige skulle vara för mjäkigt för att svara på det hela.

Backfire? Jo, typ. Nu är det han mot både Sverige, EU och USA.

Varför gjorde han det då? För att han är en svag ledare. Det ligger liksom i diktatorns natur att vara en svag ledare. En stark ledare behöver inte stjäla makten utan kan ta den på demokratisk väg och acceptera risken att bli bortvald. En svag ledare startar ofta konflikter med externa parter för att skapa "vi och dem"-känslor hos de egna. Jämför bara Bill Clinton med George W Bush. Vem anses som den bättre ledaren av de två? Vem har startat flest krig/konflikter?

Nu återstår bara att se hur det här slår igenom i Ryssland. Vitryssland och Ryssland har förhållandevis nära band med varandra, även om "King Combover" i Vitryssland gärna försöker spela ut Ryssland mot EU när det går och vänder kappan efter vinden.

Jag tror att det kan bli ganska hårigt framöver. Vi har ju nämligen en diplomatisk konflikt med just Ryssland på gång, som gäller utmätningen av en ryskägd fastighet på Lidingö för att betala en skuld ryska staten har till en tysk affärsman.

Jo, Carl Bildt har lagt näsan i blöt och meddelat att han/UD anser fastigheten var okränkbar och att betrakta som rysk mark.

Givetvis dyker då frågan om ministerstyre upp, eftersom han lägger sig i kronofogdemyndighetens arbete. Jag säger både bu och bä. Jag håller med UD i deras bedömning, dvs att det är rysk mark, och att betrakta som en del av den ryska ambassaden. Plus att UD dessutom måste se det i ett större perspektiv, nämligen att det handlar om våra relationer med Ryssland. Även om våra myndigheter arbetar självständigt utan direkt inblandning från politikerna (verksamheten specificeras via någonting som kallas regleringsbrev) är det en fråga på internationell nivå.

Frågan är om det inte blir lite väl många konflikter på en gång?

Den risk jag ser är att det här leder till att Ryssland utan förbehåll tar Vitrysslands (eller snarare diktatorns) parti i vår diplomatiska konflikt, och använder det som en förevändning för att ställa till problem för Sverige där det är möjligt.

Jag vill inte låta som en krigshetsare, men faktum är att vi i Sverige har väldigt lätt för att blunda och tänka "det händer inte oss", och sedan står vi där helt oförberedda när en konflikt i närområdet bryter ut. Nu talar jag inte om någon fullskalig rysk invasion av Sverige, däremot är jag på lång sikt lite orolig för bl a Gotland med sitt strategiska läge i Östersjön, som Ryssland mer än gärna skulle vilja dominera. Jo, vi talar om ett längre tidsperspektiv, men med gasledningen som löper nära Gotland vore det lätt för ryssarna att genom t ex en false flag-operation (terrordåd) motivera att de behöver en permanent närvaro på just Gotland för att försvara sina intressen.

Någonting som kan ge dem den här ursäkten är det faktum att vi inte själva har någon militär närvaro att tala om på Gotland. "Om inte ni kan försvara vår egendom mot terrorism måste vi kanske gå in och göra det själva" ungefär.

Dessutom är vi ju "alliansfria", vilket innebär att vi inte kan räkna med någon konkret hjälp om det värsta skulle hända. Jo, om vi skulle förlora hela eller en del av Gotland skulle vi givetvis få en hel del diplomatiskt stöd utifrån. Alla demokratiska länder skulle fördöma det. Säkerhetsrådet i FN skulle dock inte göra någonting pga det där lilla problemet med att vissa länder har vetorätt. Och vi skulle inte få något militärt stöd, eftersom vi ju valt att stå utanför alla sådana samarbeten. Vi måste klara oss på egen hand, helt enkelt. Om det nu går åt fanders vill säga. Det kan göra det. Vi vet ingenting om hur Ryssland kommer att se ut om 5-10 år. Vad vi vet är i alla fall att den demokratiska utveckligen knappast gått åt rätt håll under Putin. Det värsta kan faktiskt hända.

Eller kanske inte. Det är svårt att sia om framtiden. I alla fall för oss, om vi tänker på hur väl förberedda vi var när andra världskriget bröt ut. Eller kanske blir det någon av baltstaterna som råkar illa ut? Jag har i alla fall full förståelse för Bildts agerande, och sedan kan vi ju alltid diskutera huruvida det är i linje med svensk lag eller ej. Hur som helst tror jag i alla fall att han ser frågorna i ett betydligt större perspektiv än oppositionspartierna i riksdagen. Det kan mycket väl vara fråga om ett rent spel för gallerierna, för att visa grannen i öst att även om deras fastighet säljs på exekutiv auktion är det inte någonting som görs med regeringens goda minne. Då kan han i alla fall svära sig fri från sitt personliga ansvar.

---